Ännu doftar kärleken...

Sist jag besökt London och australiensaren hade jag verkligen svårt för att stoppa de kläderna jag haft på mig i tvättmaskinen. Jag lät dem vara i en vecka innan de åkte ner i tvätten. En vecka då jag ofta borrade ner min näsa i det mjuka tyget och drog in hans doft i näsan. Som om han fortfarande fanns precis bredvid mig. Ville inte tvätta bort honom. Nu går jag igenom samma sak igen. Min bruna halterneckklänning borde verkligen tvättas. Den är smutsig och luktar nattklubb och resväska, men någonstans mellan de två dofterna dröjer sig doften av F's hud kvar. Om jag sluter mina ögon är jag tillbaka där i hans säng. Hans mun mot min. Våra kroppar som brinner. Då vet jag inte det inte bara var en dröm. Drömmar lämnar inte kvar sina dofter på mina kläder. Men när jag öppnar ögonen är jag bara en patetisk tonårstjej som står där med ett klädesplagg. Inget mer.