Pratat ut med CL

Idag träffade jag CL för första gången på en vecka. Jag var riktigt nervös, och inte på ett bra sätt, när jag gick ner till puben. Väl där mötte han mig i svart kostym, svart skjorta och röd slips. Det var fruktansvärt stiligt och något klack till inom mig. Trots att jag var där med avsikt att avsluta det hela kunde jag inte låta bli att glädjas åt att få träffa honom igen. När han beställde drinkar åt oss i baren insåg jag att det hela skulle bli mycket svårare än jag trott. Över msn kunde jag distansera mig själv och vara kall, men irl kunde jag inte bortse från att han får mig att känna på ett väldigt speciellt sätt. Jag ville ju egentligen inte alls avsluta det vi påbörjat, men om han inte var beredd att ge mig det jag ville ha så var det precis det jag var tvungen att göra.

När han kom tillbaka drog vi båda ett djupt andetag och gav oss in i den disskussion vi båda visste att vi var tvugna att ha. Jag förklarade vad jag ville ha, vad jag behövde ha, ett riktigt förhållande med allt det innebär. Han sa att han inte visste vad han ville, men att han inte var redo för ett förhållande. Så bestämde vi att vi skulle vara vänner. Det tog 10 minuter innan dealen sprack. Jag kunde se att Chris började tveka. Han började säga saker som "next time I'll see you you'll probably be with some hot guy" och när jag svarade att så kunde vara fallet sa han "and then I've missed my chance". Han funderade en stund, såg mig sedan djupt in i ögonen och sa "I don't wanna let you go. Give me a week. Give me a week to sort out my life and I'll find out if I have it in me to give you what you deserve". Jag accepterade det. Han bad också om ursäkt för hur han agerat under de här veckorna "I haven't treated you like you deserve to be treated. I'm sorry. There's no excuse except that I'm crazy" och "I have missed you when I didn't see you, but I guess I've been crap at showing you that". Så nu har vi en vecka av status quo. På fredag träffas vi igen för att gå ut med massa annat folk. Antingen går vi skilda vägar efter den kvällen (för även om vi säger att vi skulle vara vänner vet jag inte om vi skulle umgås speciellt mycket) , eller så blir vi ett par. Med söta sms och riktiga dejter. Vi får se vad som händer. Han tog i allafall till sig vad jag sa om sms för tidigare i kväll fick jag ett där han önskade mig söta drömmar... om en vecka vet vi.