Den nya killen

Jag måste börja med att be alla mina läsare om ursäkt! Jag vet att bloggen blivit lidande på sistonde och jag skäms för det. Anledningen är att det är så mycket annat som ska skrivas nu för tiden. Eftersom jag studerar till att bli skribent (förhoppningsvis manusförfattare eller något liknande i framtiden), så överhopas jag hela tiden med nya inlämningsuppgifter. Ovanpå det så skriver jag resedagbok för att uppdatera familj och nära vänner, vanlig dagbok och dagbok för universitetet. Kort sagt är det väldigt mycket att skriva och tråkigt nog har min blogg blivit lidande. Jag ska försöka bättra mig!!

Som ni vet är A historia. Det ni inte vet är att C också är historia. Både jag och C kom ganska snabbt fram till att det hela bara varit en fylleflirt (eller två). Vi är egentligen inte attraherade av varandra. Alls. C går nu ut med en annan jättego tjej och jag är jätteglad för deras skull. De är ett sött par. Så var lämnar det då mig? Jo, nu ska ni få höra...

Lördagen innan Halloween hade en av lägenheterna i huset en Halloweenfest. Jag hade egentligen inte tänkt gå, men efter att ha funderat en stund kom jag fram till att det bara var halloween en gång om året och drog på mig jeanshotpants, ett brett bälte, en skjorta jag knöt under brösten, bruna boots och en brun cowboyhat. Min Daisy Duke kostym var fulländad. Gick dit med en grupp vänner och en flaska vodka och cranberryjuice. Väl där blev jag besviken. Festen var inte den bästa och jag hade förväntat mig att A skulle vara där. Jag visste att det inte var en smart idé att strula med A igen, men jag kände mig ensam och jag tänkte att A gott kunde få leka substitut en stund. Jag sprang dock på en av hans närmaste vänner så snart jag kom innanför dörren och det visade sig att A var ute och röjde på en klubb någonstans. Attans. Alltså försökte jag glida runt bland folk och prata bort kvällen istället. Tiden gick och jag hade ganska tråkigt. Saknade vissa människor på festen, bland annat D, och uppskattade inte alls den stora svarta killen som försökte lägga armen om mig hela tiden. När min vodka var uppdrucken drog jag mig till bålen som någon mixat i en stor plastlåda. När jag stod där och som bäst försökte fiska upp bålen från botten av lådan hörde jag plötsligt en röst som frågade mig "Are you interested in welsh-english connections?". Va? Jag vände mig om och mötte blicken från en kille med ruffsigt blont hår. Han såg min förvirrade min och frågade om jag inte var från england. När jag svarade att jag inte var det, följde en stund av "gissa landet" (nej, jag kommer varken från sydafrika eller australien). Han prickade dock rätt tillslut och vid det laget var jag fast. Jag hade redan glömt bort att jag önskat att A var där en stund tidigare och mina tankar var nu helt inriktade på den här nya killen. Jag viskade till min kompis "he's cute!" och drog sedan med honom ut ur lägenheten till den tomma korridoren där vi satt och pratade en stund. Det var som om vi kännt varandra jättelänge. Den där känslan man bara får om man klickar med någon direkt. Den där känslan jag inte kännt sedan Australiensaren... Senare under kvällen hamnade vi ute på en balkongen där han kysste han mig för första gången, (alltid på balkongen!! Både med A och C och nu den nya!). Han följde med mig till mitt rum en stund innan han försvann hem till sig. Kvar var jag med ett fånleende på läpparna.

Dagen efter sågs vi igen och han sov över hos mig. Han vet allt om monstret och till skillnad från alla andra killar tror jag på honom när han säger att han är beredd att ta det i min takt och att han inte vill skrämma bort mig. Trots det har jag redan gått länge med honom än jag gjort med någon annan. Han får mig att känna mig så bekväm. För första gången är det jag som har kontroll över min kropp och inte monstret. Det är en underbar känsla.

Dagen efter det träffade jag hans vänner (som jag fullkomligt älskar) och hade det trevligt på en pub i närheten. De var precis lika galna som han är och otroligt charmiga. Är det någon som är ute efter ett par goa killar så ska jag visa er i deras riktning. Efter den kvällen gick det många långa dagar tills jag såg honom igen. Jag saknade honom, men kämpade samtidgt med känslor som inte ville tro att något kunde vara så bra. Min hjärna har en tendens att gå i baklås när någon kommer för nära mig, men jag klämpade emot med allt jag hade den här gången. Han är helt enkelt för bra för att jag ska skjuta bort honom. Det gick nästan en hel vecka innan vi träffades igen, men vi halkade genast in i samma bekväma sinnesstämmning igen. Det finns en slags självklarhet mellan oss. Som om det hela tiden var meningen att det skulle bli vi två tillslut. Och man kan ju bröja undra om ödet haft något med det hela att göra. Varken jag eller han hade nämligen tänkt gå på den halloweenfest där vi träffades...

Just nu känns det bara bra. Han får mig att le bara genom att vara sig själv. Det är en helt annan känsla som bubblar inom mig än vad det var med A. A var en rolig lek, någon som fyllde ut tomrummet. Det känns som om den här nya killen faktisikt kan leda till något större. Något permanent. Jag tror jag håller på att bli kär...